Man tror att ett ventilationsfilter fungerar som ett nät som filtrerar föremål som är större än filtrets ”maskor” och därmed fastnar medan alla mindre föroreningar kommer igenom. Denna funktion kallas silning men filtret har fler funktioner för att fånga upp partiklar i luften än så. Det är faktiskt så att den viktigaste funktionen bygger på intermolekylära krafter. Ett ventilationsfilter fungerar genom några olika metoder som ofta hjälps åt:
- Silning – Filtret består av fibrer och desto högre filterklass desto mindre utrymme mellan fibrerna. Föroreningar som är större än utrymmet mellan filtrets fiber fångas då upp.
- Tröghetseffekten – Föroreningar i form av partiklar krockar med filtrets fibrer och fastnar genom ”van der Waals-krafter”.
- Diffusion – Då handlar det om mindre partiklar som är så små att de rör sig oregelbundet i luften och på det sättet fastnar i filtrets fiber.
- Elektrostatiska krafter – Detta innebär att man vid tillverkning av filter laddar filterfibern med en elektrostatisk laddning som attraherar partiklar som då fångas upp i filtret.